Radon. - Fasadspecialisten.se

Blåbetong i byggnadskonstruktion som kan innebära risk för radon och behov av kontroll och åtgärder vid fastighetsrenovering.

Radon i byggnader – Risker, blåbetong och hur du mäter rätt.

Radon är en osynlig och luktfri gas som kan innebära en hälsorisk vid långvarig exponering inomhus. I äldre byggnader kan särskilt så kallad blåbetong vara en bidragande källa till förhöjda radonhalter. Därför är radonmätning en viktig del vid fastighetsköp, renovering och löpande underhåll.

Här går vi igenom vad radon är, var det kommer ifrån, hur blåbetong påverkar och vilka åtgärder som kan bli aktuella.

Vad är radon?

Radon är en radioaktiv ädelgas som bildas när radium sönderfaller, vilket i sin tur är en del av uranets naturliga sönderfallskedja i mark och berggrund.

När radon sönderfaller bildas så kallade radondöttrar (radioaktiva metallpartiklar). Dessa kan:

Fästa på damm och partiklar i inomhusluften
Andas in och fastna i luftvägar och lungor
Öka risken för lungcancer vid långvarig exponering

Enligt svenska myndigheter är radon den näst vanligaste orsaken till lungcancer efter rökning. Risken är betydligt högre för rökare som samtidigt exponeras för radon.

Mer information om hälsorisker och riktvärden finns hos Strålsäkerhetsmyndigheten.

Hur mäts radon?

Radonhalt mäts i enheten becquerel per kubikmeter luft (Bq/m³).

I Sverige är referensnivån för bostäder och allmänna lokaler:

200 Bq/m³ som årsmedelvärde

Överstiger mätningen detta värde bör åtgärder vidtas.

För att få ett tillförlitligt resultat rekommenderas en långtidsmätning under eldningssäsong (1 oktober–30 april), vanligtvis under minst två månader.

Var kommer radon ifrån?

Radon kan komma från tre huvudsakliga källor:

1. Markradon.

Den vanligaste källan. Radon från marken kan tränga in genom:

Sprickor i grund och källarväggar
Otätheter kring rör och ledningar
Dränering och grundkonstruktion

2. Byggnadsmaterial (exempelvis blåbetong).

Vissa byggmaterial avger radon, särskilt alunskifferbaserad lättbetong.

3. Vatten.

I vissa områden kan radon finnas i bergborrade brunnar.

I denna text fokuserar vi främst på radon från byggnadsmaterial, särskilt blåbetong.

Blåbetong – En vanlig radonkälla i äldre hus.

Blåbetong, även kallad blå lättbetong, är ett byggmaterial som tillverkades av alunskiffer. Materialet användes i Sverige från cirka 1930-talet fram till slutet av 1970-talet.

Det förekommer i:

Ytterväggar
Innerväggar
Bjälklag

Blåbetong känns ofta igen på sin blågrå färg och porösa struktur, men det kan vara svårt för en lekman att identifiera materialet korrekt. Vid osäkerhet kan sakkunnig besiktning behövas.

Avger blåbetong alltid farliga radonhalter?

Nej. Alla hus med blåbetong har inte förhöjda radonvärden. Radonhalten påverkas av:

Hur mycket blåbetong som använts
Var i konstruktionen materialet finns
Ventilationens effektivitet
Husets täthet

Det är därför omöjligt att avgöra radonrisken utan att mäta.

Radon i andra byggnadsmaterial.

Alla stenbaserade material innehåller naturligt små mängder radium och kan därmed avge radon. I moderna byggmaterial är halterna dock så låga att de normalt inte innebär någon hälsorisk.

Idag produceras inte byggmaterial med så höga radiumhalter som i den äldre blåbetongen.

Utomhus späds radon snabbt ut i luften och utgör därför sällan någon risk. Det är i inomhusmiljö med begränsad ventilation som problemet kan uppstå.

Bor du i ett hus med blåbetong?

Om du bor i en fastighet byggd mellan 1930 och 1980 finns det en möjlighet att blåbetong har använts.

Det betyder inte automatiskt att radonhalten är för hög – men det är en stark anledning att genomföra en mätning, särskilt vid:

Husköp
Fasad- eller totalrenovering
Ombyggnation
Misstanke om bristfällig ventilation

Certifierade radonkonsulter kan hjälpa till med både mätning och analys av källan.

Börja i rätt ände – identifiera källan.

Om mätningen visar förhöjda radonhalter är nästa steg att fastställa var radonet kommer ifrån. Åtgärderna skiljer sig beroende på källa:

Markradon → radonsug eller tätning mot mark
Blåbetong → förbättrad ventilation eller radonsanering
Radon i vatten → radonavskiljare

Att sanera utan att först identifiera källan riskerar att bli både kostsamt och ineffektivt.

Vanliga åtgärder vid förhöjda radonhalter.

Beroende på orsak kan följande lösningar bli aktuella:

Förbättrad eller installerad mekanisk ventilation
Tätning av sprickor och genomföringar
Installation av radonsug eller radonbrunn
Ökat luftutbyte i källare

Åtgärderna ska alltid anpassas efter fastighetens konstruktion.

Mät alltid innan du oroar dig.

Radon är en naturligt förekommande gas som kan innebära hälsorisk vid långvarig exponering i förhöjda halter. Blåbetong i äldre byggnader är en känd källa, men innebär inte automatiskt ett problem.

Det viktigaste är att: