Puts och murbruk.

Mer om fasadputs och murbruk.

Puts och murbruk blandades för det mesta förr tiden på den befintliga arbetsplatsen. Kalk och sand blandades i hop tillsammans med vatten. Att blanda puts och murbruk direkt på arbetsplatsen gav hantverkare kontroll över varje steg i processen.

Det tillät också anpassningar baserat på specifika krav och förhållanden på platsen. Samtidigt krävde det skicklighet att uppnå en konsekvent och hållbar blandning. Variationer i kvalitet och jämnhet var inte ovanliga.

I dag använder man sig oftast av ett färdigt putsbruk eller murbruk som kommer direkt i säck från fabrik där man enbart behöver tillsätta vatten.

Förbättring och kvalitet.

Genom att använda färdigt putsbruk och murbruk får man en jämnare och mer kontrollerad blandning. Detta leder till konsekvent kvalitet och förbättrad hållbarhet av det applicerade skiktet. Arbetsprocessen blir mer effektiv och resultatet mer förutsägbart.

Kalkbruk är ett gammalt traditionellt material.

Rent kalkbruk var den vanligaste typen av putsbruk man använde sig vid uppförande av putsade fasader. Lufttorkande kalbruk med enbart kalk som bindemedel har oavkortat varit det mest använda putsbruket rent historiskt på våra byggnader. Ett luft torkande kalkbruk får egentligen ingen större hållfasthet men blir och andra sidan mer mjuk och följsam och kan ta upp rörelser bättre än ett hårdare putsbruk.

Man kan nog påstå att kalkbruket glömdes bort under period när kc-bruk gjorde sin entre på byggmarknaden. Cementputsen började användas mer och mer vid renoveringar av rent kalkputsade fasader. Det visade sig senare sig att denna blandning av material inte fungerade. Kc-bruk blandat med kalkbruk i äldre typer av mur och putsverk har gett upphov till många onödiga skador i gamla vackra hus med putsade fasader.

Nu har man insett betydelsen att renovera på rätt sätt och återgått till dom ursprungliga material och metoder när man ska restauera byggnader av kulturhistoriska mått. Och naturligtvis även på andra typer av byggnader där ett rent kalkbruk har används.

Det är kan vara lätt att göra misstag om man inte besitter rätt kunskap om puts och murbruk. Fel val av material så som putsbruk och färg kan faktiskt förstöra en vacker fasad.

Rätt material på rätt underlag.

Hydrauliska kalkbruk har som bindemedel som exempelvis hydrauliskt kalk alternativt kalk blandat med Portlandscement eller vit cement. Hydrauliska kalkbruk blir något hårdare än ett kalkbruk men inte lika hårt och tätt som ett kc-bruk. Runt slutet på 40 talet och början på 50 talet började kc-bruket ta över mer och mer av användningen av puts och murbruk på våra byggnader då detta putsbruk ansågs vara starkare och bättre men även enklare att arbeta med.

Det blir lite att tänka på när det ska putsas och muras.

Alla typer av dessa puts och murbruk är egentligen bra och hållbara material men ska inte blandas tillsammans i murade och putsade ytor. Ett kc-bruk är betydligt hårdare än ett kalbruk och detta gör att ett kc-bruk har svårare att ta upp rörelser utan att det spricker upp. Ju mer cement ett puts och murbruk innehåller desto hårdare blir bruket. I princip kan man säga att puts och murbruk är av samma material. Olika typer av blandningsförhållande skapar puts och murbruk för olika ändamål och funktion och ska således användas där efter. Rätt putsbruk på rätt underlag.

Puts och murbruk är klassificerade i olika hållfasthetsklasser. Vi har använt oss av bokstavsbeteckningar för att skilja dessa klasser åt. Nu finns nya klassificeringar. Det kan låta lite krångligt men dessa beteckningar är viktiga för att kunna välja ut rätt puts eller murbruk för korrekt plats.

Klassificeringar och beteckningar.

Traditionell beteckning.
A B C D E

För putsbruk gäller 4 st hållfasthetsklasser.
CS I  CS II  CS III CS IV

För murbruk gäller 8 st hållfasthetsklasser.
M 0,5   M 1  M 2,5  M 5  M 10  M 15  M 20  M d

Putsade fasader och underhåll.

Vid underhållsarbete på en fasadputs bör man alltid kontrollera så att skador inte härrör från trasiga hängrännor eller stuprör. Kontrollera om det finns bristfälliga plåtbeslag i övrigt som exempelvis fönsterbleck eller ett läckande tak. Klätterväxter på fasaden eller allt för närliggande vegetation som kan störa fasadputsen i onödan.

Vi utför er fasadrenovering på ett korrekt sätt.

Ballast i puts och murbruk består oftast av sand i olika kornstorlekar men också av grus och krossmaterial av olika slag. Ballast med storlek upp 4 mm är vanligast. Tittar man tillbaka i tiden så kunde man ibland tillföra nöthår eller tagel och detta fick fungera som armering i putsbruket. Även snäckskal och tegelkross har man använts sig av för att öka frostbeständigheten. Storleken på ballasten spelar också en roll. Mindre storlekar på ballast kräver mer bindemedel i putsbruket som i sin tur gör att vidhäftningen ökar och så även krympning av putsbruket.

Det moderna byggandet.

Det moderna användandet av färdigt putsbruk och murbruk representerar en övergång från traditionella metoder till effektivare och mer kontrollerad process. Genom att följa bästa praxis och tillverkarens riktlinjer kan byggbranschen dra nytta av ökad jämnhet, förbättrad kvalitet och mer förutsägbara resultat.

Behöver du hjälp med fasadrenovering är du välkommen att ta kontakt med oss. Vi är specialister på fasadrenovering på putsade fasader.

Kontakta oss för en kostnadsfri offert.

Här hittar du mer information om cement.

Vad är då cement? Cement är en viktig beståndsdel eftersom det fungerar som ett bindemedel. När man tillsätter vatten till cement börjar det härda och binder då samman alla andra beståndsdelar så som sand och stenkross i olika storlekar.

Beroenden på olika blandningar med cement och även andra tillsatser så blir resultatet olika typer av mur och putsbruk med skillnader i hållfasthet och funktion.

Tillverkningen av cement kan vara en komplicerad process men resultatet är ett mycket användbart byggmaterial som används i många olika sammanhang inom byggindustrin. Cement har varit och är fortfarande ett viktigt byggnadsmaterial för mänsklighetens civilisationer och dess konstruktioner.

Hur tillverkas cement?

Cement tillverkas genom att man värmer upp en blandning av lera och kalksten tills den når en hög temperatur. Detta kallas för kalcineringsprocessen. När materialet har svalnat krossas det och så kallad portlandcement erhålls.

Det första cementet som producerades på industriell nivå var portlandcement som uppfanns av den brittiske ingenjören Joseph Aspdin på 1840-talet. Portlandcementet blev snabbt populärt och användes i många av de stora byggnadsprojekt som genomfördes under den tidens industriella revolution så som kanaler, broar och järnvägar och andra större projekt.

Cement är en väl beprövad produkt.

Cement har använts i över ett millennium och kommer troligen också fortsättningsvis att vara  en viktigt del av vårt byggnadsmaterial i våra konstruktioner.

Det kan spåras tillbaka till romartiden då det användes för att bygga akvedukter, broar och palats. Under medeltiden fortsatte användningen av cement i Europa men det var först under den industriella revolutionen som cement började produceras på ett storskaligt sätt.

Välkommen till oss.

 


Vi är aktiva och utför fasadrenovering i Stockholm och omnejd. Kontakta oss redan i dag.