Puts och murbruk.

Mer om fasadputs och murbruk.

Puts och murbruk blandades för det mesta förr tiden på den befintliga arbetsplatsen. Kalk och sand bandades i hop tillsammans med vatten. Rent kalkbruk var den vanligaste typen av putsbruk man använde sig av. Lufttorkande kalbruk med enbart kalk som bindemedel har oavkortat varit det mest använda putsbruket rent historiskt på våra byggnader. Ett luft torkande kalkbruk får egentligen ingen större hållfasthet men blir och andra sidan mer mjuk och följsam och kan ta upp rörelser bättre än ett hårdare putsbruk.

Rätt material på rätt underlag.

Hydrauliska kalkbruk har som bindemedel som exempelvis hydrauliskt kalk alternativt kalk blandat med Portlandscement eller vit cement. Hydrauliska kalkbruk blir något hårdare än ett kalkbruk men inte lika hårt och tätt som ett kc-bruk. Runt slutet på 40 talet och början på 50 talet började kc-bruket ta över mer och mer av användningen av puts och murbruk på våra byggnader då detta putsbruk ansågs vara starkare och bättre men även enklare att arbeta med.

Det blir lite att tänka på när det ska putsas och muras.

Alla typer av dessa puts och murbruk är egentligen bra och hållbara material men ska inte blandas tillsammans i murade och putsade ytor. Kc-bruk blandat med kalkbruk i äldre typer av mur och putsverk har gett upphov till många onödiga skador i gamla vackra murverk och putsade fasader. Ett kc-bruk är betydligt hårdare än ett kalbruk och detta gör att ett kc-bruk har svårare att ta upp rörelser utan att det spricker upp. Ju mer cement ett puts och murbruk innehåller desto hårdare blir bruket. I princip kan man säga att puts och murbruk är av samma material. Olika typer av blandningsförhållande skapar puts och murbruk för olika ändamål och funktion och ska således användas där efter. Rätt putsbruk på rätt underlag.

Putsade fasader och underhåll.

Vid underhållsarbete på en fasadputs bör man alltid kontrollera så att skador inte härrör från trasiga hängrännor eller stuprör. Kontrollera om det finns bristfälliga plåtbeslag i övrigt som exempelvis fönsterbleck. Läckande tak. Klätterväxter på fasaden eller allt för närliggande vegetation som kan störa fasadputsen i onödan.

Vi utför er fasadrenovering på ett korrekt sätt.

Ballast i puts och murbruk består oftast av sand i olika kornstorlekar men också av grus och krossmaterial av olika slag. Ballast med storlek upp 4 mm är vanligast. Tittar man tillbaka i tiden så kunde man ibland tillföra nöthår eller tagel och detta fick fungera som armering i putsbruket. Även snäckskal och tegelkross har man använts sig av för att öka frostbeständigheten. Storleken på ballasten spelar också en roll. Mindre storlekar på ballast kräver mer bindemedel i putsbruket som i sin tur gör att vidhäftningen ökar och så även krympning av putsbruket. Behöver du hjälp med fasadrenovering är du välkommen att ta kontakt med oss. Vi är specialister på fasadrenovering på putsade fasader.

Välkommen till oss.

 


Vi är aktiva och utför fasadrenovering i Stockholm och omnejd. Kontakta oss redan i dag.